Ännu en vecka!

Nu är det söndag igen!!

Veckorna bara rullar förbi. Det har verkligen varit en blandad vecka.

Började med att åka hem från Lysekil i Måndags.

Träning!

Har tränat måndag, onsdag, fredag och lördag denna veckan.

Va på mitt första spinningpass i fredags, det var jobbit som f... men såå gött.

Så nu är jag lite lagom stel och öm i armar och ben, men det är såå skönt och ha kommit i gång med träning igen :)

Mitt hjärta i asken!

T skickade sms i söndags och måndags och jag lyckades stå på mig att vi inte skulle ses, att det var bäst så.

Men det höll ju inte i sig, fan. Vi bestämde att träffas och äta lunch torsdag. Det var lite nervöst må jag säga men det gick bra.. Men jag kan ju inte motstå denna vältränade snygga karl, med sin stora trygga famn. Det var såå skönt och få krypa ner i soffan och bara ligga där och känna honom intill mig.

Jag vet ju att det inte var nån bra ide men det blev ju som det blev iafl.

Han åkte aldrig tillbaka till jobbet utan direkt och hämta barnen från dagis/skolan.

Efter jag tränat igår (lördags) så gick jag och solade, då plingade det ett sms i min mobil. T skickade att han skulle in till stan och träna. Så vi träffades igen.

Jag vill inte vara utan honom! Så är det bara. Jag vet att jag borde låta bli och gå vidare, men jag kan nog inte det just nu.

Jag är inte redo att ge upp, inte än......

Sitter nu och tittar på Beck och äter popcorn. Det var ett tag sen så det var riktigt gott.

Har jobbat helgen så är ledig imorgon. Men det blir inte att ligga och dra sig. Ska på spinning kl 9.30. Sen blir det att tvätta och städa.

Nästa vecka bli nog bättre. Ska till sthlm torsdag-söndag :)

Klotter

Har haft en rätt bra helg, Lungt och skönt, men god mat och massa sol hela Söndagen. Tog långpromenad med mormor i 1 ½ timme, sen satt jag vid husväggen i 2 timmar. Såå skönt, somnade nästan :P

Men sen mår jag ju inte så verst bra just nu. Tänker på T varje dag och saknar honom massor. Känns som att det kommer ta ett tag för mig å gå vidare. Det är ju helt sjukt, för vi träffades i början av december, så det ha rju inte ens gått 4 månader. Men det var nåt specielt med honom, kan inte sätta fingret på det lixom.

Men det är ju så typiskt, när man väl träffar en bra kille som det klaffar med, då går det inte av andra anledningar. Det handlar helt enkelt om dålig tajming, så dålig tajming att vi måste sluta träffas (efter att vi båda fått starka känslor för varandra)

Det känns ju inte lättare när han skickar sms och skriver att han tänker på mig hela tiden och saknar mig och inte vill missta mig helt. Då är det inte lätt och vara stark och säga att jag inte kan träffa honom för det är ingen bra ide. För jag vill ju det, men jag vet att det inte är bra. Jag måste gå vidare med mitt liv........

Nyckeln till mitt hjärta

Nu har jag fått tillbaka nyckeln till asken där mitt hjärta ligger i säkert förvar. Det var ej det jag ville men det var det bästa både för mig och för T.

Det var nog det "bästa" men sorgligaste uppbrottet jag har varit med om hittils.

Vi träffades igår (torsdag) vid på hans luch och hade bestämt att prata om allt. Men jag tror vi båda grät mer än vi pratade. Vi låg i soffan och höll om varandra hårdare än någonsin ochsmåpratade om allt och grät. Vi visste både vad som var bäst, men ingen av oss ville att det skulle bli så.

Känslorna finns där men jag orkar inte vänta mer och han är inte redo och att göra något åt sin situation och inleda något nytt. Då vill ju jag inte pressa honom till att göra något hab inte är redo för. För då kommer det ju antagligen skita sig sen iafl.

Så nu är jag fri och ledig igen, inte för att jag ville men jaja.

Nu sitter jag på tåget till Uddevalla.

Jag ska hälsa på min mormor och hennes man över helgen, dom bor i Lysekil. Så mormor kommer och hämtar mig på stationen å Uddevalla.

Ska bli så skönt och vara borde över helgen och få tänka på något annat och umgås med personer och inte vet något om T över huvudtaget.

Brukar vänta med att berätta för mormor tills jag vet om det leder till något seriöst eller inte, annars blir hon bara besviken när det ej gör det.

Ha en toppen helg nu alla busar och sötisar :)

Mina tankar och känslor om T just nu!



Vart ska jag börja. Just nu så väntar jag på någon som jag vet att jag kanske aldrig kommer få. Jag väntar på någon som jag vet kanske aldrig kommer att bli min.Skulle du göra det? Du som läser detta just nu?!
3 månader har det gått. Är jag helt knäpp eller?


Klart att jag vet att jag förtjänar bättre. jag förtjänar någon som vill och kan vara med mig NU. Jag förtjänar någon som har tid att ses mer än ca 2 timmar typ 3 gånger i veckan. Det är ganska exakt faktiskt. Så är det varje vecka. Typ måndag, torsdag och söndag. Sen ändras det ju lite beroende på hur jag jobbar och så.


Men torsdag är våran dag där han tar långlunch från jobbet så vi ses ca kl 11.20-13.30. Söndagar är det oftast bara 1-1½ timme på kvällen för då är han inne i stan och spelar pingis med kompisar.

Alltså det är verkligen en toppen kille som jag verkligen känner att jag passar ihop med. Det är lixom småsaker som är viktiga för mig.
Tex jag är allergisk mot fisk, han gillar inte fisk och äter typ aldrig fisk. Jag gillar ej svamp, det gör inte han heller. Jag kan ej äta nötter pga allergi, han äter sällan nötter och sånt.


När vi ligger och måpratar om allt möjligt så tycker vi ofta lika och det känns bara som att vi skulle funka så bra ihop.

Men ju längre tiden går, desto mer säker blir jag på att han ej kommer göra något åt situationen, vilket då innebär att jag väntar på något jag ej kommer få. Jag lägger mitt välmående och min lycka på hyllan för att sen få mitt hjärta krossat till småbitar.


Känns som att mitt hjärta ligger i en liten ask och han har den enda nykeln. Blir det inte nån ändring snart så har jag inget annat val än att ta tillbaka nyckeln och gå vidare med mitt liv utan honom. Det är inte det jag vill, men snart har jag inget annat val......

Ännu en vecka!

Nu är det Söndag igen. Vad denna veckan har gått fort.

Den började med mest jobb och träffat T nån timme eller två som vanligt.

Han hade verkligen en dålig dag i måndags och då är det ju svårt att inte dras med i det humöret och det var ju våran situation som gjorde att hans humör var så där. Men som vanligt så kan ju inte jag göra något åt saken. Det ligger ju i hans "händer".

Men sen slutar det ju alltid bra och det känns ju skönt. Det är ju aldrig bra och skiljas åt om det ej känns bra.

I helgen har det bara varit jobb jobb jobb :P

På fredagen hade jag Ledsagning med AL och då gick vi på bio, Män som hatar kvinnor. Alltså det fanns ju inget dåligt med den filmen. Det var nog den bästa svenska film jag sett. Jag satt nerkrupen i stolen och gömde mig bakom min halsduk. Det var en del riktigt äckliga scener.

Sen träffade jag T en stund sen till Angie och kollade på Let´s dance, tänker inte ens uttala mig om vad jag tycket om att Niclas åkte ut.....

Lördag var jobb 08-14.30 + 17-23. Jösses jag var helt slut.

Idag (Söndag) jobbade jag 08-15.

Det var inte min dag på jobbet idag.

Började när jag skulle fixa frukost åt M, tappade yoghurtpacketet i tallriken som var full med yoghurt. Så det var yoghurt på bordet golvet och på mig.

Sen när jag lagade mat senare så skulle jag värma lite smör som jag skulle smöja en ungsplåt med så la jag in packetet i micron och glömde bort att det är aluminium i pappret, så det börjar ju brinna i det.

Men det gick bra iafl.

När jag kom hem idag så tog jag på mig ett par förstora pyamasbyxor och tog täcket till soffan och kröp ner och ät lite choklad.

Sen kom T vid 19 som vanligt på söndagar. Han va enna bakis :P Så han behövde lite omvårdnad.

Nu sitter jag med datorn i knät och tittar på Beck, riktigt spännande.

Ska jobba imorgon också, men börjar inte förrän kl 14 så det blir sovmorgon :) GöttGött!

Berg och dalbana!

Idag är verkligen en blandad dag. Vad är det med måndagar egentligen?

Började jobba kl 07 imorse, första timmen kändes det som jag ej var vaken knappt.

Sen har jag haslbränna och ont i magen och ingen inside brustablett har jag hemma heller. Inte har jag ork eller tid för att gå och köpa det.

Men var på massage idag iafl.

Det är ju alltid skönt, förutom när hon ska trycka ut mina knutar, shit det är ju skit äcklig känsla.

Sen var det dags å tvätta, hade 5 maskiner tvätt idag. Så krånglar ena maskinen och tömmer ej ut vattnet. Så jag för stå böjd och hålla inne en knapp till allt vatten runnit ut och tvätten är ju helt dyngsur e klart.

Så när T kom vid 16 så var jag ju ej klar med tvätten och sätter påminnelse på mobilen så jag ej ska glömma bort den.

Så blir det att vi har lite seriöst snack om vår knepiga sits och då ringer påminnelsen och jag måste hämta tvätten. Men fick hjälp av T iafl.

Men jaa, vet inte om vi kom så långt med vårt seriösa snack. Han vet vad jag vill och han vet att jag tycker läget är jobbit.

Och det tycker ju han med givetvis, men det är ju upp till honom och göra något åt det.

Men det slutade bra iafl, det brukar det ju göra :)

Alltså måste bara säga detta, när den karln tittar in i mina ögon.....

Jag kan verkligen känna att han tycker om mig och att han vill vara med mig på ett helt annat sätt än jag känt tidigare. Den känslan borde alla få känna.

Har man ej upplevt det så har man verkligen missat något.

Just i den stunden så försvinner alla bekymmer och allt runt omkring <3